Den 23-27/3 reste jag runt i irakiska Kurdistan tillsammans med mina gröna riksdagskollegor Jabar Amin och Valter Mutt. Där pågår sedan februari stora demonstrationer i flera städer, där folk kräver respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och social rättvisa. Vi ville följa händelseutvecklingen på plats och särskilt undersöka hur mänskliga rättigheter respekteras.

Vi talade med studenter, universitetslärare, intellektuella, NGO:er, kvinnoorganisationer, oberoende media, parlamentariker och andra representanter för såväl oppositions- som regeringspartier och regeringen, inklusive premiärministern, demonstranter och anhöriga till ungdomar och barn som dödats i demonstrationer.

Vi fick höra många vittnesmål om kränkningar av mänskliga rättigheter; rätten till liv, att uttrycka sin åsikt, att samlas för fredliga manifestationer att röra sig fritt.

Jag länkar till en intervju om detta i tidningen Awene, i Suleimanya, för den som kan läsa kurdiska. En rapport om vad vi sett och hört kommer snart, även på svenska. Fortsättning följer…

http://www.awene.com/Direje.aspx?Babet=Babet&Cor=Chawpekewtin&jimare=2214

Här skriver jag om varför jag skulle vilja bli språkrör:

http://www.newsmill.se/artikel/2011/03/17/politisk-fantasi-och-klarspr-k-g-r-milj-partiet-till-en-kraft-f-r-verklig-gr-n-om

I morgon 7 mars kommer EU-parlamentet att behandla frågan om skatt på finansiella transaktioner inom EU. En sådan, även mycket liten, är verkligen angelägen. Den skulle kunna hejda de värsta avarterna vad gäller spekulation och samtidigt dra in pengar till angelägna ändamål som åtgärder mot klimatförändringar och fattigdom. Det är för mig självklart att finanssektorn ska vara med och bidra, dela med sig av sina vinster och bidra till att reda upp de skador som spekulationen skapat.

Stödet för en sådan skatt växer, även i regeringskretsar runt om i världen, men den svenska regeringen verkar inte insett dess fördelar och i EU-parlamentet leds motståndet mot den av moderaten Gunnar Hökmark.

Därför ser jag fram emot finansministerns svar på min fråga om hur regeringen ställer sig till en sådan skatt, se min interpellation: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=63&dtyp=i&rm=2010/11&nr=247&dok_id=GY10247

Några av oss gröna riksdagsledamöter har även motionerat om en skatt på valutatransaktioner men ännu har motionen inte besvarats.

Jag har, efter att noga ha tänkt igenom saken, tackat ja till att ställa upp som språkrörskandidat. Det är glädjande och hedrande att ha blivit tillfrågad, ett stort förtroende. Nu blir det en intensiv och spännande tid fram till kongressen.

Här är det pressmeddelande jag skickade ut igår:

Annika Lillemets, grön riksdags- och partistyrelseledamot från Östergötland, kandiderar till språkrörsposten i Miljöpartiet. Hon är civilingenjör, 48 år, och bosatt i Linköping, där hon under förra mandatperioden var gruppledare för Miljöpartiet.

- I en tid av växande sociala klyftor och ekologiska utmaningar behöver vi en ny kurs. Vi kan och måste börja dela mer rättvist på arbete, makt och pengar, säger Annika Lillemets och framhåller:

- Arbetstidsförkortning åt alla är bättre än övertid åt vissa och arbetslöshet åt andra. På snart sagt alla politikområden – arbete, boende, utbildning, hälsa, handelsfrågor och miljö- ser jag rättvis fördelning som grundbulten i ett uthålligt samhällsbygge.

- Nu är inte tid för maktspel och fastlåsning i block, fortsätter hon. Nu är tid att lyfta fram och utveckla grön ideologi och politik. Det gröna partiets historiska uppgift är att våga utmana föråldrade tankemönster och strukturer för att finna realistiska lösningar för framtiden. Istället för att, mot bättre vetande, fortsätta en evig, jakt på ekonomisk och materiell tillväxt långt utöver vad jorden och människor tål, måste vi ställa frågan: Vad gör vi nu?
- Jag är övertygad om att det finns gröna svar bortom den traditionella vänster-högerskalans förkrympta verklighetsbild. Jag tror varken på enfaldig arbetslinje eller ideologiskt betingade utförsäljningar av gemensamma tillgångar, säger Annika Lillemets. Det krävs att många människor med olika kunskap, på alla nivåer, bidrar i arbetet med att finna verkligt hållbara lösningar.

- Grön teknik och sociala innovationer kan skapa ett rättvist och uthålligt samhälle. Vindkraft och solenergi istället för kärnkraft och fossil energi. Medbestämmande och deltagande istället för hierarkier och ordergivning. Morot istället för piska. Ett samhälle där människor i första hand betraktas som individer och inte främst som arbetskraft i en produktionsordning eller stereotyper i en könsmaktsordning, säger Annika Lillemets.

- Vi besitter redan de avgörande pusselbitarna för att kunna vända dagens ohållbara utveckling. Vi skulle exempelvis kunna investera vårt pensionskapital i gröna ”soluppgångsteknologier” istället för i gårdagsteknik. Offentlig upphandling skulle kunna positivt särbehandla företag som satsar på bra anställningsvillkor. Vi skulle kunna återupprätta det lokala bankväsende som våra sparbanker en gång utgjorde. Vi skulle kunna ge våra kommuner juridiska och ekonomiska förutsättningar att ta över stora delar av det internationella klimatsamarbetet. Om vi höjer blicken kan vi finna ännu fler goda, konkreta exempel från andra länder, påpekar Annika Lillemets.

- Min övertygelse är att fattigdom, miljöförstöring och maktlöshet kan hejdas. Det är inte resurser som saknas. Med politisk fantasi, visioner och vilja kan vi börja vandringen mot ett annat samhälle. Och det är dags att börja gå, avslutar Annika Lillemets.

I fredags talade jag om friår i riksdagsdebatten om budgeten för arbetsmarknad. I svaret från arbetsmarknadsutskottets majoritet (alla utom MP) lyckades de helt undvika att kommentera att friåret var en mycket effektiv arbetsmarknadsåtgärd. Det är verkligen synd att vår motion om att återinföra friåret avslås. Att friåret strider mot den så kallade arbetslinjen är verkligen inte, enligt min mening, ett skäl att avstå från en genuin vinna-vinna-lösning. Både för den som får en paus från sitt jobb och den som är arbetslös och får vikariat med lön och riktiga arbetsuppgifter är friåret bra.

Friåret var både en effektiv arbetsmarknadsreform och en frihetsreform. Det är unikt på så sätt att en friårsledig är – fri. Hon eller han har verklig makt över sitt liv under en tid.

Varför missunna människor en paus i arbetslivet med – högst tillfällig – frihet? Varför föredra att arbetslösa förnedras och utnyttjas i mer eller mindre meningslösa arbetsmarknadsåtgärder, framför att de får friårsvikariat, som förutom riktigt jobb en tid ger väredfull erfarenhet och ökar chansen att anställas? De frågorna hoppas jag få svar på framöver. Inte blev jag klokare i fredags.

I Finland, däremot, har man permanentat sitt friårssystem.

Här är mitt anförande:
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2010/11:37#anf100
och vår motion om friår:
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2010/11&bet=A424

I förra veckan röstade riksdagen om Sveriges fortsatta insats i Afghanistan. Vi var några gröna riksdagsledamöter som röstade på Vänsterpartiets motion istället för den överenskommelse som MP gjort med S och regeringen. Vänsterns motion ligger nära den rödgröna överenskommelse vi gick till val på. Den har ett tydligt slutdatum – första halvåret 2013 – för trupptillbakadragande, till skillnad mot den breda överenskommelsen som är så luddig att den, i värsta fall, öppnar för ett krig utan slut.

Nu får vi hoppas att det ändå blir framsteg, fast vår linje inte fick majoritet, så att den militära insatsen minskas och det civila stödet till det afghanska folket ökas. Om ett år ska riksdagen ta ställning igen.

I artikeln jag länkar motiverar vi vårt ställningstagande:
http://www.dn.se/debatt/mps-stallningstagande-oppnar-for-krig-utan-slut

Idag skriver min riksdagskollega Lise Nordin och jag tillsammans med Ludvig Lindström från Charity (en internationell ideell organisation som syftar till att på vetenskaplig grund öka välbefinnandet och minska lidandet i världen) på SvD Brännpunkt om hur man i Storbritannien kommer att börja mäta människors upplevda välbefinnande och använda som beslutsunderlag:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/brittisk-lycka-viktigare-an-svensk_5728589.svd

Lise, jag och flera andra gröna riksdagsledamöter har motionerat om att ta fram ett svenskt lyckoindex. Läs motionen här:
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2010/11&bet=Ub209

När vissa jobbar mer än de vill och orkar och andra är arbetslösa är det hög tid att dela mer rättvist på jobben. Sänkt normalarbetstid är en vinna-vinna-lösning som, rätt utformad, skulle kunna ge såväl ökad livskvalitet som fler anställningar. Intressant är att EU-parlamentets miljöutskott och FNs miljöorgan UNEP hör till de allt fler som har insett att det är klokt ur miljöperspektiv att ta ut vinsterna med den allt effektivare produktionen i fri tid istället för ökad lön och ökad konsumtion.

Att vi behöver arbeta allt färre timmar för att producera det vi behöver är ur grön synvinkel en möjlighet, inte ett problem.

Jag ser därför fram emot svar på motionen om att utreda hur 35-timmarsvecka ska kunna införas i Sverige, som ett första steg.

Läs gärna hela motionen:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GY02A408

I somras blev jag, som gruppledare för MP i Linköping, intervjuad om min vision för Linköping 2030. Det var roligt att tänka på hur bra staden kan bli och att det faktiskt är helt möjligt att åstadkomma. Här är den: http://www.corren.se/valet/?articleId=5310808 

Mycket, kanske det mesta, av det som blivit bättre i Linköping 2030 som jag tänker mig det är sådant som jag kan jobba för om jag får förtroendet att väljas in i riksdagen. Sänkt arbetstid inte minst är ju framför allt en nationell fråga. Att se till att lagar ändras så att kommunala företag kan t ex utveckla miljöteknik på lika villkor som privata företag likaså.